Vad är drönarteknologi?
Drönare – som även kallas obemannade luftfartyg – finns i olika storlekar och tillämpningar. Vissa är enrotormaskiner, liknande en helikopter, men de flesta har flera rotorer: minst två rotorer med snurrande blad med fast lutning som genererar lyftkraft. Multirotordrönare har ofta tre, fyra, sex eller åtta rotorer – ju större antal rotorer desto tyngre last klarar drönaren att bära. Förutom kameror kan vissa drönare bära nyttolaster på upp till 12kg.
Hur kan drönare användas i byggbranschen?
Robotteknik, avancerad teknologi och moderna byggmetoder blir allt viktigare för en byggbransch som behöver förbättra sin produktivitet och datainsamling samtidigt som den håller koll på hälsa och säkerhet. Ändå har vissa av de här nya teknologierna inte anammats i så hög grad som många skulle önska.
På senare år har utvecklingen av drönare i byggbranschen varit rätt och slätt revolutionerande för branschen.
Från att övervaka ett projekts pågående framsteg till att utföra hälso- och säkerhetskontroller – drönarmonterade kameror och teknologier för datainsamling erbjuder entreprenörer på plats och kontorsbaserade team en tidigare otänkbar möjlighet att se var ett projekt befinner sig.
Fördelar och nackdelar med drönare i byggbranschen
Bättre säkerhet, lägre tidsåtgång och kostnadseffektivitet: En drönares förmåga att komma åt svåråtkomliga platser är en särskild fördel för projektteamen, eftersom man slipper att använda potentiellt farliga stegar eller komplexa byggnadsställningar. Man behöver inte heller låta en människa klämma sig in i trånga utrymmen för att se hur det går med arbetet.
I händerna på en skicklig operatör kan en drönare dessutom kartlägga en tomt för att ta reda på om den är lämplig för ett visst projekt, lokalisera och mäta material, identifiera faror och se till att oönskade intrång undviks på platsen.
Det här är användbart inte bara för att bedöma pågående byggprojekt, utan även för befintliga byggnader och infrastruktur. Till exempel samarbetade byggjätten Balfour Beatty med kommunen i West Sussex för några år sedan om ett prov på användningen av drönare i en serie broinspektioner i regionen.
Enligt Balfour Beatty kräver inspektionsarbete normalt ett visst mått av trafikledning för att inspektörerna på ett säkert sätt ska kunna utföra sitt arbete på hög höjd och över vatten. Det leder oundvikligen till störningar för allmänheten och trafikanterna.
Steve Phillips, kontraktschef för Balfour Beatty Living Places, säger: ”Genom att använda drönare när vi besiktigar motorvägar kan vi på ett säkert sätt bedöma vilket arbete som krävs, samtidigt som vi dramatiskt minskar eventuella faror för vår personal, som normalt skulle utföra arbete som brobesiktningar på hög höjd.”
”Det är ett utmärkt exempel på hur branschen kan använda modern teknologi på ett bra sätt.”
Användningen av drönare innebar också en ekonomisk vinst. Enligt Balfour Beatty har försöken sparat cirka 8000 pund (drygt 100000 kronor) jämfört med kostnaden för traditionella inspektioner av sådan infrastruktur.
Det kanske inte låter som någon jättestor summa, men det ger en viss inblick i de potentiella kostnadsbesparingar som skulle kunna åstadkommas om teknologin rullades ut i en serie liknande inspektioner i större skala.
Pågående utmaningar och begränsningar
Fördelarna med att använda drönare i byggbranschen är tydliga. Besparingar kan göras i fråga om såväl tid som pengar. Säkerheten på byggarbetsplatsen kan övervakas och förbättras. Datainsamlingen kan bli bättre, och det kan även överblicken – bokstavligen – över det arbete som utförs. Men det finns nackdelar.
Som med många andra potentiellt farliga aktiviteter krävs ett komplext pappersarbete för att täcka frågor som rör juridik och ansvar när man använder en drönare.
Liksom alla andra som flyger med drönare som väger minst 250 gram i Storbritannien är Balfour Beattys drönarpiloter licensierade av landets luftfartsmyndighet, Civil Aviation Authority (CAA). Drönarpiloter måste klara ett teoriprov och få flygidentifiering, medan företag som använder drönare även måste registrera sig hos CAA.
EU har liknande krav på efterlevnad för användning av obemannade luftfartyg inom sina territorier.
I USA är det Federal Aviation Administration (FAA) som reglerar användningen av drönare, och de har infört en rad begränsningar. Bland annat får drönare flygas på en höjd av max 400 fot (121,92 meter).
FAA kräver också att man ”upprätthåller en visuell siktlinje mot drönaren hela tiden. Att bryta mot de här reglerna kan leda till betydande böter eller till och med straffrättsligt ansvar”, enligt en artikel publicerad av ett forskargrupp från institutionen för anläggningsteknik vid Kyungpook National University och Daegu Urban Development Corporation, båda i Sydkorea.
Det finns även andra potentiella fallgropar. Hur väl en drönare fungerar beror på vädret. Om den inte är utrustad med stabiliseringsteknik flyger den ofta dåligt –och kan därför inte överföra data på lämpligt sätt – under blåsiga förhållanden, medan storleken på en drönares motorenhet begränsar hur länge den kan befinna sig i luften.
Som med all teknologi som är inblandad i insamling och överföring av data finns det risk för dataintrång genom hackning eller utrustningsfel.
En ljus framtid för drönare i byggbranschen
Även om de här utmaningarna ständigt är närvarande, ser framtiden positiv ut för användningen av drönare i byggbranschen.
Ovannämnda koreanska forskarteam menar att utvecklingen av drönare även kommer att omfatta utvecklingen av mer avancerade sensorer och bildteknologier.
”Det kan innebära sensorer som kan känna av temperaturförändringar eller identifiera olika typer av material mer exakt, liksom bildteknologier som kan ge mer detaljerade och exakta bilder av en byggarbetsplats”, säger teamet.
Forskarna tillägger att användningen av maskininlärning och artificiell intelligens erbjuder potential för framtida forskning på området, inte minst genom analys av insamlade data där det finns ”mönster och trender som kan vara svåra för mänskliga inspektörer att upptäcka”.
Det är onekligen uppmuntrande. För en bransch som kämpar med produktiviteten, och där ett stort projekt ofta tar 20% längre tid att slutföra än vad som förutspåddes enligt det ursprungliga schemat och där budgeten också tenderar att expandera på samma sätt, kommer de potentiella vinsterna från ökad användning av drönare i byggandet säkert att visa sig vara en möjlighet man inte vill missa.
